Världscupen i längdåkning består av ett antal tävlingar varje säsong med tävlingar huvudsakligen i Europa men det förekommer också några tävlingar i Nordamerika och Asien. Världscupen har körts sedan säsongen 1973/1974 för herrar och 1978/1979 för damer.
Läs mer om damernas världscup
här
Läs mer om herrarnas världscup
här
Petter Northug från Norge är regerande värlscupsmästare för herrar och Justyna Kowalczyk från Polen vann damernas världscup ifjol.
Maratontabellen för herrar visar att tre åkare står lite i särklass historiskt: Leder gör Björn Dählie Norge med 46 VC segrar följt av Gunde Svan Sverige och Vladimir Smirnov Kazakstan med 30 världscupsegrar var.
För damer är det två åkare som leder klart : Jelena Välbe Ryssland har 45 segrar följt av Bente Skari Norge på 41 segrar.
Det finns många olika tävlingsformer i längdskidåkning. Man kör dessa tävlingsmoment:
Masstart vilket innebär att alla startar tillsammans och den som är först i mål vinner.
Jaktstart innebär att man har kört ett sprint eller distans lopp där placeringarna där avgör vart man startar i jaktstartsloppet. Den som vinner första loppet får starta först osv i den ordningen.
Intervallstart innebär att man vanligtvis startar med 30 sekunders intervall mellan varje åkare. Tävlingen är helt tidsbaserad vilket innebär att det som får den snabbaste tiden i mål vinner.
Man använder sedan två olika tekniker Klassisk stil eller fristil. Klassisk åkning är den äldsta åktekniken och på senare år har fristil tillkommit som också kallas skate pga av att tekniken påminner om tekniken en skridskoåkare använder.
I de stora mästerskapen för
herrar åker man dessa distanser: Sprint (1-1,5 km) Sprintstafett (6 x 1,1,5 km) 4x10 km stafett , 15 km , 30 km Skiathlon samt 50 km.
Damerna åker Sprint (1-1,5 km), Sprintstafett (6 x 1,1,5 km), 4x5 km stafett , 10 km , 15 km Skiathlon samt 30 km.